"Dom ska bära hö /.../ tills dom fattat."
Häromdagen öppnade jag en liten kantstött skokartong med bleknade häst-stickers som jag låtit ligga orörd en längre tid. I den låg kassettband från förr. Ni vet, härliga blandband som krävt många tålmodiga timmar framför record-knappen när favoritlåten utlovats inom kort. Väntan som ofta var förgäves då radiorösten började prata innan låten tagit slut och sabbade hela inspelningen. Ack. Längtan. Glädjen. Besvikelsen.
Hursomhelst, när jag läste igenom A och B-sidorna la jag märke till ett intressant låtval bland många tvivelaktiga, nämligen ”Genesis – Land of Confusion”. Jag rustade mig alltså inför världsläget i tidig ålder. Kanske anade jag oråd inför framtiden redan då, något som en oroväckande stor andel i ”the world we live in” uppenbarligen inte gjort än.
Dialogen nedan utspelar sig i ett reklaminslag jag sett nyligen. Ett reklaminslag för ett nytt tv-program där barn ska få säga sitt. Jag minns inte vad saken gällde i det specifika fallet men barnen fick i uppgift att föreslå ett straff till en grupp människor som gjort något dåligt:
Barn 1: ”Dom ska bära hö!”
Vuxen: ”Dom ska bära hö, och hur länge ska dom göra det?”
Barn 2: ”Tills dom fattat.”
Och ja, det finns människor i detta land som utgör 7,9 procentandelar i dagens politiska opinionsmätningar som jag skulle vilja tvinga bära hö. Bära hö tills de fattat. ”To make this a place worth living in”.
